Ny mage - nytt liv..

Jahapp då är man hemma igen. Eller jag kom hem redan igår, men var väldigt trött efter mammas och mitt äventyr till apotek och affär så jag la mig på soffan.
Operationen gick över förväntan och jag skrevs ut en dag tidigare än vad som var planerat.

Allt det där som jag varit nervös för gick bra. När de satte kateter var jag så nervös så benen skakade på mig, men det gick bra och gjorde inte alls ont. Däremot höll jag på att bryta ihop i tisdagskväll när jag ville ha väck katetern och de bara sa att de skulle ta den på morgonen. Jag hade fått för mig att den satt konstigt och gjorde ont, men tyvärr kan man inte ta den på kvällen, då hade jag förmodligen kissat ner mig på natten eftersom jag fortfarande hade dropp..
När sjuksköterskorna lämnade rummet så började jag storgråta där i min ensamhet (jag tror att tjejen jag delade rum med sov).. De kom som tur var kl 6 på onsdagsmorgonen och tog bort både kateter och dropp.
Jag förstår ju nu i efterhand att de inte gjorde så för att vara elaka mot mig, men efter operationen var jag antagligen lite känsligare än normalt (det är jag som gråter till extreme home makeover i vanliga fall).

Det där andra som jag var orolig för.. EKG gick också väldigt bra. När man väl kom in på operationssalen så var det kanske 6-7 människor som sprang runt mig och satte fast slangar och saker som just de hade ansvaret för. Så det kändes väldigt naturligt när de skulle sätta fast EKG-plattorna.

Sen sövde de mig straxt efter 8 och eksakt 2 sekunder senare vaknade jag och kl var lite över 12. Jag fick nått smärtstillande där när jag vaknade. Jag frågade efter mamma och fick prata med henne en sväng i telefonen. Jag somnade om. När 2 sekunder till hade gått var klockan halv 2 och jag ställde mig upp för första gången..

Alla doktorer och sjuksystrar var jättesöta och snälla hela tiden.. och jag kände mig mycket väl omhändertagen. Lite synd att min privata sjuksyster Marko inte kommer hem förrän på söndag och bäddar min säng ^^

Det var lite grann om mina senaste dagar. Nu är jag som sagt hemma och har börjat den största kampen.. :)